Jag plogar mig igenom minusgraderna mentalt. Tar emot snöflingorna som vänner.
Det är min egen lilla strategi för att komma igenom vargavintern. Bli kompis med den.
Vissa saker kan dock inte uppnås genom positivt hopsnickrade tankefigurer – tillgången på el är svårjobbad på egen hand.
Kärnkraften har länge varit en het potatis. Laddningen och sprängkraften i frågan har legat och vibrerat i de politiska väggarna. Det är inte helt friktionsfritt idag heller, men det finns en tydlig viljeinriktning.
Alliansens energiöverenskommelse möjliggör både en utvidgning av kärnkraften och av förnyelsebar energi. Tanken är, öppna för att befintliga kärnreaktorer successivt ersätts när de når sin ekonomiska livslängd. Ett sunt förhållningssätt som präglas av logik. Kärnkraft är rent, det behövs, därför bör utrymme att förnya, säkerställas. Långsiktighet är nyckelordet här, grundat i en politik som inkluderar realism och exkluderar fromma förhoppningar
Det verkar även vara en linje som stöds av svenska folket. En undersökning av Novus Opion från oktober visar att bara 2 av 10 vill fortsätta avveckla kärnkraften genom politiska beslut.
Framtiden? Det bästa vore naturligtvis om det gick att nå en bred parlamentarisk överenskommelse. Den för Sverige viktiga basindustrin behöver hållbart frammejslade riktlinjer att förhålla sig till. Det lär dock bli svårt. Enligt en debattartikel som oppositionen publicerade i DN (22/3-09), med Miljöpartiets språkrör som undertecknare, skall ”Kärnkraften ska fasas ut först när den kan ersättas med el från förnybara källor och att detta skall prövas varje mandat period”.
Samtidigt står det på miljöpartiets hemsida att ”Kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart” . Detta hål skall täppas till via sparande och alternativa energikällor. Hur detta skall gå till konkret förtäljer inte historien.
Det låter inte riktigt realistiskt.
Dessutom, fasas ut eller snabbavvecklas, vad gäller?
Och vad skulle kravet på snabbavvecklad kärnkraft betyda i praktiken?
Vi skulle antagligen få stänga industrin eller importera el istället.
Redan idag märker vi av att kärnkraftsverken inte går på högtryck. Kolkraftverket i Karlshamn har fått täcka upp detta – en smutsig affär i jämförelse med kärnkraften.
TT kablade dessutom strax före jul ut nyheten att flera kärnkraftsreaktorer står stilla, och att det har drivit upp priset. Med tillägget, om fler kärnkraftsreaktorer kopplas in bör det leda till fallande elpris. Utan kärnkraft skjuter elpriserna med andra ord i taket.
På något sätt är det ett önskescenario som är utgångspunkten när reella beslut skall fattas inom de rödgröna. En slags rak enkel väg till det grönt tapserade drömsamhället.
Vi har dock en verklighet att förhålla oss till – vill vi ha elektricitet till vår basindustri, då är kärnkraften nödvändig.
Att tänka bort snöflingor och minusgrader är en sak.
Att tänka bort 50 procent av den svenska elproduktionen är en helt annan.
Då är det bättre att sätta ner foten direkt.
En rationell smällkaramell 